Så var det dags för vårt fredagsmys :) 
Rostmackor med nutella och färska jordgubbar som steks som fattiga riddare. Faaaast detta är då inte som några fattiga riddare en annan fick som barn! Dessa blev en klar hit hos mina ungar som är riktiga sockerråttor hela högen. Dessa serverades med glass, grädde och frukt 
 
Måste säga att dessa gick ner ganska så lätt även för oss vuxna...
 
LITE TID TILL ANNAT SKULLE JU INTE SKADA
Idag ska vi gå bort till kommunen för att ta reda på vad som behövs för att skriva in barnen i skolan. Ska även ta reda på om vi ska skriva in alla barnen eller om vi kanske väntar till terminstart för pojkarna. Hade dock varit bra för dom alla att komma hemifrån och träffa andra barn. Och som den hemska mamma jag är så hade jag tyckt att det vore underbart med lite tid för annat än att jaga barn runt poolen. Det märks tydligt på dom att de gått hemma ett tag nu och börjar bli understimulerade så det skulle göra alla gott om de fick komma igång med någonting.
MÅSTE MAN VERKLIGEN ÄLSKA ATT SPENDERA ALL SIN TID MED SINA BARN FÖR ATT VARA EN BRA MAMMA?
Att kvalitetstid med barnen är ett måste och har hög prioritet är väl en självklarhet. Jag menar, man har ju ändå valt att skaffa barn så det är väl klart som fan att man ska spendera sin tid med dom! Men måste man verkligen spendera all sin tid med barnen och dessutom älska det för att vara en bra mamma?Jag älskar smarta uppfinningar som fritids... tv... ipad... barnvakter i största allmänhet..! Utan dom hade jag varit en usel mamma!!! Jag läste en rubrik för inte så länge sen som gick något i stil med att egentid/vuxentid var något vi själva hittat på och skapat ett behov utav. Nu läste jag aldrig texten eftersom jag kände mig så främmande inför rubriken. Blev nästan lite irriterad av den och scrollade vidare. Mest störd vart jag inte på rubriken i sig utan att det verkade vara så många såna där supermorsor som höll med. Jaha men va j-vla kul för er då att ni har såna perfekta små liv och en tillvaro som låter er orka med allt och lite till då! Va det enda jag kunde tänka. 
Nä, dom får fortsätta sina perfekta liv där de spenderar all tänkbar tid med att skratta och njuta av sina barn. 
För min egen del så fortsätter jag att knata på och kämpa för en bättre framtid för mina barn. Tyvärr gör det mig trött och jag orkar inte alltid skratta med eller njuta av mina barn. Så jag tycker att det är skitbra rent ut sagt alla de gånger som barnen är på fritids och jag kan passa på att handla på vägen hem INNAN jag hämtar barnen. 
 
 
 
 
 
 Bjuder på en av mina favoritbilder av Maxen.
 
Här är så vackert och så avlägset allt att det är lätt att tappa bort sig bland sanddynor och solstrålar. 
 
Vi måste få tummen ur och ta oss till polisstationen för att ansöka om våra nie nummer. På tisdag ska jag tillbaka till klubben och jag hoppas innerligt att G har hittat ett bra hus åt oss! Tänk vad ljuvligt om vi kunde lyckas hitta något innan månadsskiftet! Skulle bespara oss en hel del pengar oxå! Men det är först när vi har en ordentlig adress som vi kan sätta ungarna i skolan. Ett hus dubbelt så stort minst som detta där alla ungarna får egna rum och vi får en liten trädgård och allt detta till hälften av vad vi betalar nu!! Och jag misstänker att det är vad som krävs för att vi ska lyckas ta oss ur denna semesterbubbla som vi råkade fastna i.
 
Det gör en jäkla skillnad vad det gäller summan när depositionen ska betalas oxå. Jag vill helst inte gå via mäklare med tanke på att då ska ytterligare en månadshyra fram i form av mäklaravgift, så det vore ju perfekt om G hade något i bakfickan. Språket är helt klart ett problem när man söker bostad! Överallt kan man se skyltar om uthyrning i fönstren och telefonnummer. Men sannolikheten att den man ringer inte kan ett ord engelska är stor och jag kan inte ett ord spanska.Hade varit så mycket enklare om man hade kunnat språket. Det är vid tillfällen som dessa som jag undrar om inte England ändå hade varit en enklare destination för oss. Fast England har tyvärr inte klimatet även om de har csc där oxå...