Här är så vackert och så avlägset allt att det är lätt att tappa bort sig bland sanddynor och solstrålar. 
 
Vi måste få tummen ur och ta oss till polisstationen för att ansöka om våra nie nummer. På tisdag ska jag tillbaka till klubben och jag hoppas innerligt att G har hittat ett bra hus åt oss! Tänk vad ljuvligt om vi kunde lyckas hitta något innan månadsskiftet! Skulle bespara oss en hel del pengar oxå! Men det är först när vi har en ordentlig adress som vi kan sätta ungarna i skolan. Ett hus dubbelt så stort minst som detta där alla ungarna får egna rum och vi får en liten trädgård och allt detta till hälften av vad vi betalar nu!! Och jag misstänker att det är vad som krävs för att vi ska lyckas ta oss ur denna semesterbubbla som vi råkade fastna i.
 
Det gör en jäkla skillnad vad det gäller summan när depositionen ska betalas oxå. Jag vill helst inte gå via mäklare med tanke på att då ska ytterligare en månadshyra fram i form av mäklaravgift, så det vore ju perfekt om G hade något i bakfickan. Språket är helt klart ett problem när man söker bostad! Överallt kan man se skyltar om uthyrning i fönstren och telefonnummer. Men sannolikheten att den man ringer inte kan ett ord engelska är stor och jag kan inte ett ord spanska.Hade varit så mycket enklare om man hade kunnat språket. Det är vid tillfällen som dessa som jag undrar om inte England ändå hade varit en enklare destination för oss. Fast England har tyvärr inte klimatet även om de har csc där oxå...
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress