För mig är ordet fjolla inte det mest smickrande ord på en man. För mig innebär det att det helt enkelt inte är en man! En fjolla för mig har ingenting med sexuell läggning att göra, utan det är en man utan någon som helst manlighet.

Jag har svårt för fjollor. De liksom äcklar mig. De är allt annat än en man i mina ögon och de är pga. av sitt kön ingen kvinna. Det är liksom inte manligt att vinna i en fjolltävling mot Babbsan. Och jag kan förstå varför dessa s.k. män ofta lever själva. För vilken kvinna vill ha en man som är mer kvinnlig än sig själv? Inte jag i alla fall.

Men varför har jag hakat upp mig på fjollor? Jo, därför att jag såg en fjolla sjunka så djupt ner i feghet och fjollighet för några dagar sen att det får mig att vilja kräkas!

Att hjälpa eller inte hjälpa. Man hör ibland talas om de där vardagshjältarna som ingriper när de ser något hända. En ensam kille eller tjej som ser någon bli utsatt och som utan tanke på sin egen säkerhet ingriper och går emellan, eller som trots att de inser att de kanske kommer att bli skadade ändå ingriper för att hjälpa.

Jag såg ett praktexempel på raka motsatsen. De flesta är rädda om sitt eget skinn men detta var till den milda grad att jag bara inte kan förstå det.

 

 

 

Jag förstår mig inte på en sån feghet. När man är så rädd om sitt eget skinn att man är villig att låta andra, barn som vuxna bli skadade. När man vänder bort blicken för att låtsas inte se. När man låter ett barn bli misshandlad men är en sån jävla feg ”liten” fjolla att han bara tittade åt ett annat håll istället för att ingripa.

På omvägar hörde jag senare att han skulle ha agerat så för att han var rädd för att själv bli slagen om han sa eller gjorde något. Men om man nu är en sån liten skit att man inte vågar gå emellan när en vuxen man slår ett barn så kan man väl ändå ringa 112 eller kalla på hjälp av någon annan?! Men denna fjollan gjorde ingenting..! Hur kan man se sig själv i spegeln som man när man är en sån feg liten fjolla? Det övergår mitt förstånd! Inte kan en sån känna sig direkt manlig i alla fall…

Jag har aldrig gillat ordet hen. För mig så ska det vara skillnad på könen. För kvinnor och män är olika! I mina ögon är ordet hen en förolämpning och jag har aldrig använt det innan. Nu däremot så har jag hittat en man som jag inte kan kalla för man, men det är ju heller ingen kvinna så jag antar att det är en hen..!  

Min värld gick sönder igår. Min familj gick sönder igår. Jag gick sönder igår. Mina barn gick sönder igår. 

Idag står jag förvirrad, trött, ensam och förtvivlad och försöker överblicka katastrofen och den är verkligen enorm. 
Hur ska jag fixa detta? Och vart ska jag börja? 

Min värld gick under igår... Och jag måste bara bryta ihop en stund så att jag kan resa mig upp och fixa allt igen. 

Hur kunde detta hända igen? Hur kunde jag låta detta ske igen? 

26 augusti 2017

Njutning

Vardagslycka

Helt slut efter idag och till och med jag med mina sömnstörningar lär somna som en stock idag. Att Didja lyckades få liv i mig efter att jag somnade när jag nattade Maxen är ett rent under. Dagarna just nu känns nästan oändligt långa och tidsuppfattningen känns otroligt skev. Nu ska jag iaf njuta av en otroligt skön säng och dagens berättelser får vänta tills imorgon,