31 januari 2017

Vad är CBD olja?

CBD

Idag har jag skrivit ut på min facebook att jag har cbd-olja till salu. Efter att ha levt på andra så länge och lånat upp oss precis överallt så var det så skönt att komma till den punkten att vi inte skulle behöva be om mer. Vi klarade oss. Sen kom vi dithän att vi kunde börja ge tillbaka och även om det kanske inte var till många eller så mycket så var det en början.  Men så blir jag sjuk och plötsligt befinner vi oss i sitsen igen att det behövs fram kontanta medel där det än så länge bara finns investeringar men numera även ett lagersaldo. Så min lösning är att sälja av en del av oljan och krämerna som vi har om det fanns någon som var intresserad. Det är ju en del pengar som plötsligt ska fram denna veckan. Bara priset på en PiccLine fick blodet att isa i mig. Tur att en del av behandlingen redan är täckt och betald, inte för att det hjälper om jag inte har min förbannade PiccLine först. I vilket fall så var det så jag upptäckte att inte många vet vad CBD är och vilka fantastiska egenskaper den faktiskt har! Men det är när man pratar öppet om cannabis och dess olika egenskaper som man upptäcker människor som man aldrig hade trott använde olja eller röker eller liknande och faktiskt vet en hel del om ämnet och använt i flera år. Det är lite kul faktiskt. 
 

SÅ VAD ÄR CBD OLJA?

Det finns tonvis av artiklar, forskning, vittnesmål och ännu mer internetsidor som beskriver CBD så mycket bättre än mig och det finns mycket information att hämta ute på nätet. Men bara för att nämna några av de anledningar till varför jag själv använder olja och kräm så är det följande:

Det hjälper min epilepsi

Det hjälper mot min psoriasis till den milda grad att man inte längre kan se spår av den

Det får bort Maxens torra hud i ansiktet och på händerna som han får av kyla eller vatten

Det läker nare och torra läppar

Det hjälper mot sömnproblem

Det hjälper mot matstörningar och aptitproblem

Det hjälper mot magkatarr och sura uppstötningar

Den är smärtstillande och är ett underbart komplement när det kommer till kronisk smärta.

Nu kommer jag även snart att kunna lägga till att jag tar den mot min cancer. Jag ska bara ta reda lite på mer om doseringar för mina ändamål. Men jag kan redan nu säga att den kommer att ingå som soldat vid min sida i kriget mot cancern.

Ser fram emot att uteslutande kunna använda våra egna Casa de la Joppe-produkter längre fram. Som det är nu så blir det ibland lite kompromisser. Inte för att andras är dåligt utan mest bara för att det är ganska så häftigt att ha gjort det själv.  Men CBD är så mycket mer än vad du kan läsa dig till här och jag råder dig att googla runt lite och bli invigd i alla de positiva effekterna med CBD olja. Förkortningen CBD står för cannabinoider och är en aktiv substans som återfinns i cannabis. CBD olja boostar och hjälper din kropps egna endocannabinoida system vilket bland annat hjälper dig att läka bättre. CBD olja innehåller mellan ingen till nästan ingen THC.  

Sen är det dock ingen mirakelmedicin hur gärna man än skulle vilja det och det botar sällan sjukdomar men det lindrar desto fler symptom och håller åkomman på avstånd. Jag har även hört talas om personer som är allergiska mot oljan. Så som med allt annat så bör man komma ihåg att allt är individuellt och alla reagerar ibland på sitt eget unika vis. Själv är jag allergisk mot penicillin vilket är ett problem för mig ibland. Så som sagt, alla är vi olika och lär därmed reagera olika. Men enligt mig, om jag får ha en åsikt, -så skulle jag jämföra upptäckten av CBD med antibiotika, penicillin och alvedon.  Men till skillnad mot alla dessa så är CBD helt naturlig.

 

Den CBD olja jag säljer är 4-5% CBD med olivolja som bas och 0,1% THC

Den CBD kräm jag säljer är 4% CBD med cocosfett som bas och 0-0,1% THC

Oljan och krämen går att få som neutral eller med citrussmak/doft.

10 ml CBD olja/kräm kostar 150kr *exkl. frakt

20 ml CBD olja/kräm kostar 280kr *exkl. frakt

50ml CBD olja/kräm kostar 700kr *exkl. frakt

100ml CBD olja/kräm kostar 1100kr *exkl. frakt

150ml CBD olja/kräm kostar 1600kr *exkl. frakt

Sedan har ju vi lyxen att befinna oss i ett land med helt andra lagar än Sverige vilket innebär att vi även kan ha oljor med betydligt större mängder THC men de säljs enbart på klubben.

 
Hampafröolja för matlagning. Passar väldigt bra till sallader... 320 kr exkl. frakt på 84 kr kostar denna flaskan

Så skönt att vårt lager äntligen börjar likna något och snart kommer fler produkter. Nu inväntas fortfarande en del papper och en lämplig lokal. Sen är ju vi nästan in business :)

 

*frakt och emballage tillkommer med 67kr per flaska (84kr för matoljan)

Betalning sker via swish, beställningar eller förfrågningar görs på lindamedfamilj@gmail.com eller via pm på facebook

När någon har förlorat någon så står vi så ofta där, stumma. Nästan dumma. När någon förlorat en bit av sig själv. När något är för stort och obegripligt. Då står vi där. För vad finns det att säga? Beklagar din sorg? Ja, något sånt tafatt brukar det komma. Jag förstår, jag känner med dig, jag lider med dig, om du behöver prata så finns jag här. Nu vet du i alla fall att den eller den har det bra och slipper lida här mer.. En förälder som får ett beklagande istället för ett grattis över sitt nyfödda barn eftersom den dumme fan inte fattar bättre. Ja, kommentarerna och orsakerna är många men ändå de samma. Något skrämmande, ofattbart eller bara tragiskt händer. Vi beklagar helt enkelt, finns ju inte så mycket mer att säga. Ord räcker bara så långt. Sedan kommer den jobbiga tystnaden när man tvingas inse att det inte spelar någon roll. Det är i denna tystnaden som ord mellan rätt vänner är överflödiga till skillnad från annars då tystnaden blir öronbedövande och enormt jobbig. De senare tillfällen är de gånger då man inser hur lätt ord väger och hur lite roll de spelar. De är bara ord, något vi använder för att fylla ut den jobbiga tystnaden med.

Lite känner jag det som att jag har dött. Jag är orsaken till den jobbiga tystnaden. Eller mitt bröst är det i alla fall. Jag tittade på det länge i spegeln sist jag duschade. Liksom hatade det bröstet lite. Inte bara så lite. Hatade ganska mycket. Tror till och med att lite annat hat sipprade fram och passade på att få sin hunger tillfredsställd. Men det hjälpte inte. Bröstet fanns fortfarande kvar när ångan i badrummet hade lagt sig. Den jävla knölen också. Läkarbesök imorgon.  Kommer inte att gå. En PiccLine. Ja, men nu blir det inte så. Inte imorgon. En annan dag kanske. I ett annat liv. Men inte imorgon. Tänk om jag dör? Tänk om jag inte alls är odödlig. Jag som faktiskt uppriktigt, ärligt och totalt naket och uppgivet har lagt mig ner för att dö innan… Är inte det ganska typiskt att när jag faktiskt ett tag senare ställs inför att kunna dö så vill jag inte längre… Lite livets ironi.

En väldigt aggressiv form av cancer. Måste agera snabbt och målmedvetet. Fraser från läkaren dröjer sig kvar i mina tankar. Tränger fram när det är som mest olämpligt. Hotar att förgöra mitt lugn. Hotar att krossa mina skådespelartalanger. Hotar att spränga min mask i bitar. Barnen springer vilda och som vanligt runt och livet och vardagen fortsätter. Bara jag och Tobbe vet. Har liksom ingen mer att berätta för här. Men jag skulle vilja berätta för någon. Skulle vilja berätta allt som läkaren sa. Skulle vilja berätta allt jag är rädd för. Skulle vilja berätta hur arg jag är. Skulle vilja berätta hur rädd jag är. Skulle vilja skrika ut min ångest och sedan ha trygga armar om mig som ser till att jag inte följer min ångest ner i avgrunden. Men jag står som vanligt där jag brukar. I min egen hörna och där är det alltid tomt. Men det hade varit skönt tänker jag ytterligare en gång innan jag inuti återigen skriker ut min ångest som hotar att ta mig med sig, det hade varit skönt...

Pendlar mellan att imitera en struts till att vara stridsklar till att vara vek, svag och bara vilja bort från allt. Det är om nätterna som ångesten alltid är som värst, inte bara för mig. Det är då ångesten viner omkring extra mycket på jorden och vi som är vakna och naket sårbara ligger illa till i vår ensamhet när den knackar på. Hade jag haft möjligheten att ge upp ikväll, packa väskorna och ungarna och sätta oss på flyget hem så hade jag gjort det. För denna natten i alla fall, så är jag färdig. I natt kastar jag in handduken så kan jag plocka upp den igen en annan dag för just nu är den för tung för att bära. Inuti mig är som ett stormigt hav. Svårt att hålla isär känslor och tankar från varandra. Så starka känslor som slåss om herraväldet. Förbannat arg också. På mig själv. På min kropp. Min förbannade jävla kropp som ständigt sviker. Sviker mig så fullständigt denna gången. Jävla skit! Jag vill verkligen inte tappa håret! Jag vill inte ens ha en av alla biverkningar. Jag vill inte vara sjuk! Jag är livrädd. Rädd för att inte kunna hantera allt. Så i natt hade jag tagit första bästa plan hem om möjligheten hade funnits. För just i natt så känns allt och alla så långt borta. Varför kan man inte bara ta bort det? Det där som är inuti mig det är ju inte jag. Eller vänta här nu.. Det är ju jag. Jag är min egen undergång… Nästan som något förutbestämt.. Nästan som en profetia… I natt bryter jag ihop en aning. Vad som händer imorgon får vi se imorgon. Ett halvt dygn i taget får det bli just nu. Så i natt så bryter jag ihop en aning.  

 

Fick ju ganska mycket information av läkaren. Knappt så att jag minns vad han sa samtidigt som det för alltid är inpräntat i mig. Jag vill hellre glömma och inte alls spela med. Jag hatar sjukhus! Alla som känner mig vet hur jag alltid skyr sjukhusen. Och alltid ska något dra mig tillbaka dit.. Nu detta... Någon frågade mig vad vi skulle döpa den jävla knölen till. Jag sa till henne att nej, det skulle vi inte alls det. Den förtjänade inget namn men att vi kallade den för jävla knöl om vi nu ändå behövde kalla den för något. Efter det fick jag reda på att jag hade fel. Den har ett namn. Trippelnegativ bröstcancer. Så heter den enligt läkarna. Här hemma går den dock fortfarande under namnet jävla knöl! Vilket jävla namn! Jag menar ordet cancer är väl ändå typ illa nog? Det är nästan så att de behöver byta för nog fan känner nog de flesta som får sin diagnos hur de slängs iväg mot ingenmansland med en dödsdom runt halsen likt en snara. Så fort jag hörde ordet cancer så visste jag ju mer eller mindre att jahopp, då är det kört. När jag sedan får höra att jag har en trippelnegativ bröstcancer så var det ju bara att konstatera att allt hopp är ute. Eller nej vänta lite här nu, det går ju faktiskt omkring kvinnor därute som lever, år efter att ha fått sina diagnoser så helt kört åt helvete är det kanske inte eller? Men det känns inte så upplyftande. Trippel negativ bröst cancer…

 

Så mediciner har börjats skrivas ut. En PiccLine ska opereras in (tack och lov för det i alla fall med tanke på hur svårstucken jag är) och cellgifterna som kommer att göra mig flintis ska påbörjas. Till sommaren blir det operation som följs av strålning. Sen hoppas man på att överleva typ… Och dör man inte typ under det första året så är det ändå först efter några år får man veta om man kommer att få leva.

För min del.. Jag har en jävla knöl i bröstet som mäter dryga 5 cm som har spritt sig till lymfkörtlarna. Så klart att det alltid måste vara någonting. Så klart att det inte bara kunde få funka med våra planer på en framtid utan allt för höga hinder… 

Funderingar, rädslor, oro, ångest. Känslorna och tankarna är enorma och ofta överväldigande. Jag vill faktiskt inte. Verkligen vill inte. Så snälla kan vi bara pausa lite. Spola tillbaka. Ändra något så jag bara kan fortsätta som vanligt igen. För hur ska det nu gå med allting? Många har frågat vad som blev sagt hos läkaren men jag vill inte svara. Vill inte alls. Vill inte ens erkänna att det är mig det gäller. Känns som att min egen kropp har förått mig!