Planeringen gällande vår kommande kors-och-tvärs-resa börjar så sakteligen ta form och vi har nu en ganska gedigen lista på önskemålsplatser från barnen och tillsammans med min lista över folk vi bara måste hinna med att kramas lite med så blir det en hel del. Så nu har planeringen gått från personer och platser till att vara mer koncentrerad på resrutten. Hur mycket kors-och-tvärs ska det bli? Vi är rörande överens om att vi denna gången ska hoppa över några som vi brukar ha som standardresmål. Denna gången ska resan vara på våra villkor och för våran skull.

 

Vi behöver något som bara är för vår skull. Vi behöver en semester där vi kan slappna av, Njuta. Njuta av varandra, av tillvaron och av att bara få lov att vara. Min cancer tär så otroligt mycket på oss alla här hemma. Och att jag snart ska resa iväg för behandling utomlands gör att jag känner att det är ännu viktigare att vi får lite tid för varandra och få möjligheten till några extra skratt tillsammans. Det är ytterligare en sak som hänt de sista veckorna. Jag beslöt mig för att delta i studien om thc. Så nu väntar jag mer eller mindre bara på att få datum för när jag ska vara där. Ser fram emot det. Ser fram emot att slippa ifrån sjukhusbesöken som blivit till vardag. Ser fram emot att få må lite bättre. Samtidigt så vet jag att det kommer att bli jobbigt som fan! Jag måste göra vissa (läs många!!) ändringar i kosten samtidigt. Tacksam över att ha en vän som är något av en specialist på vad jag ska och inte ska äta. Att hon var här lämnade sina spår i skafferiet här där sockret nu har bytts ut till fördel av agavesirap. Hur kan jag ha missat den? Den är ju helt kanon! Smakar socker utan bismak utan att vara socker!?! Jag är såld!

 
Helt underbar att söta i stort sett allt med
 
 

Har det jobbigt med dubbla känslor och tankar. För jag tror att jag klarar detta. Jag tror att jag kommer leva. Jag tror att det skulle behövas mer för att ta kål på mig. Men trots det så finns ändå den där lilla rösten inuti som säger till mig att passa på. Skratta lite extra med barnen. Säga att jag älskar dom några extra gånger. Krama dom lite hårdare än vanligtvis. Skapa minnen! Ge dom minnen! Ifall att detta är vår sista tid tillsammans så måste jag göra den till det allra bästa! Fast jag kommer ju inte dö. Eller? Äh, skit samma! Oavsett så är det tid och energi väl spenderad!! 

#fuckingcanser

Jag förstår vad du menar.
Man slits itur.
Mina barn är min räddning.
Du är en underbar mamma.
Kram

Svar: Ja visst gör man! Samma här. Utan barnen så hade jag drunknat för länge sen. Tack snälla 💕 Kram
Linda Hedman

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress