Så om jag vill säga dig något.. Vem är det då jag ska höra av mig till? Din mamma? Din chef? Eller kanske en anonym lapp i din brevlåda? Och där skriver jag då några spydiga rader och avslutar sedan med fraser som "Jag ser fram emot att träffa dig".. Men hur trolig skulle en sådan fras låta när jag inte vågar knacka på din dörr för att ge dig lappen personligen för att inte nämna att man inte vågar säga det personligen? Ungefär lika troligt som sådana fraser i anonyma kommentarer på min blogg låter.

 

Jag hade föredragit att ha inställningarna som så att alla kommentarer publicerades direkt. För jag godkänner ju alla kommentarer. Eller nej, det gör jag inte alls, jag borde säga att jag godkänner alla kommentarer som inte bara är ämnade som hugg och påhopp i elakare form. Finns liksom ingen anledning att publicera dessa. De hör inte hemma på min blogg. Var först på väg att skriva att de personerna inte hör hemma på min blogg men njaaaa, stanna ni, återkom också för den delen. Jag tackar väl aldrig nej till att min statistik förbättras vilket den gör för varje besökare. Men jag har verkligen svårt att förstå vitsen med att skriva vissa saker. Speciellt anonymt. Vad vinner man på det liksom? Är det att jag ska bli ledsen? Att jag ska bli rädd? Att jag ska känna ånger, ångest eller något annat? Och då menar jag inte dessa random kommentarer från okända som kan komma och som aldrig ser dagens ljus på min blogg i alla fall. Utan de jag nog undrar över mest är kommentarer från människor som verkar känna mig och som måste trycka ner eller försöka sig på ett hugg eller hot. Kan de inte ta det med mig istället? Skicka det som sms kanske om de nu är för fega för att faktiskt säga det till mitt ansikte. Nope, det där med ”anonyma” påhopp (kan avslöja att man inte är så anonym som vissa kanske tror och att jag kan se en hel del från min sida av skärmen och kontrollpanel) har jag lite svårt att relatera till. Vill du mig något så föreslår jag att du kommer till mig med det!

Men fram tills dess att folk har skaffat sig lite mer folkvett så får jag ha mitt kommentarsfält modererat, vilket innebär att jag måste godkänna varje kommentar innan den publiceras.

 

Annars måste jag nog säga att det faktiskt är ganska trevligt med era kommentarer. Blir lite som ett barn på julafton när jag får ett meddelande om att jag fått en ny kommentar som måste godkännas.  Det får mig att känna att jag inte bara skriver för tomma intet. Det bevisar för mig att min besöksstatistik inte ljuger för mig när jag ser hur många läsare jag faktiskt har. Helt otroligt! Att lilla familjen smågalen kan vara så pass intressant att läsa om J Men det förstås.. det är sällan en lugn minut i vår lilla tillvaro och alltid händer det något.. (peppar peppar ta i trä) Så era små kommentarer är alltid mer än välkomna och gör mig allt för ofta lite så där löjligt glad och varm inombords och i många fall gör de hela min dag något bättre.

 

Och på tal om ingenting så kommer här min standard fråga numera... Visst har du tryckt på hjärtat i polkagristävlingen? I annat fall så kan du klicka HÄR för att komma till mitt bidrag till tävlingen så att du kan hjälpa mig att vinna och Maxen att synas lite mer genom att trycka på det lilla hjärtat längst ner :)

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress