Det var en ganska så späckad vecka planerad med tanke på min totala energibrist. Men livet kom som vanligt och knackade på dörren med allt från sjuka barn, till en för stunden försvunnen pappa. Veckan har varit lång och än är den inte över. Det ska knös in bvc-träffar, cyto-behandlingar, tandläkarundersökningar, barn med skrämmande hög feber och midsommarfirande i regnskurar. Trött! Trött och svullen som en spärrballong utav alla kortisontabletter. Allergiska reaktioner mot cytostatikan som har gjort att jag knappt kan röra min arm där PiccLinen sitter. Men det var bara tillfälligt lovade doktorn för några dagar sedan så jag hoppas att det snart ska gå över. Mycket som jag hela tiden går och väntar på att det ska gå över just nu. Längsta veckan på länge! Tanken är att om vädret är på vår sida så ska vi ta en tur ner till slottsskogen imorgon. Låta fragglarna springa fria och leka av sig medan mamman känner sig lite levande utav att vara i civilisationen en stund innan vi beger oss hemåt igen. Nu hoppas vi bara på vädret som sagt, och självklart att alla fragglar vaknar friska och utan feber…  Hade gjort oss alla gott att komma ut och iväg en stund. Dessutom så kanske det tar bort lite av ungarnas frågor om när pappa kommer hem. Inte lätt att svara när man inte vet.

 

 

 Finaste Maxen på grannens 45-års fest härom sist

 

Min läkare från Canaria ringde tidigare i veckan. Har haft hans ord ringandes i öronen ända sen dess. Han hade en studie som han trodde att jag skulle vara intresserad utav att vara med i. Jag behövde bara höra vad han hade att säga i några sekunder, sen var jag på det klara med att han hade helt rätt! Jag vill verkligen vara med i hans studie. Självfallet så handlar det om olika former utav thc. Han tyckte att jag hade svarat så bra på den formen av behandling innan så… Ja, jo, fast nu bor jag i Sverige svarade jag trött och kände bara att jag ville leka struts igen när jag svarade honom. Det spelade ingen roll var jag bor menade han. Så länge jag kunde komma på de utsatta datumen så var jag välkommen i studien. Det känns så bakvänt. Jag flyttade hem till Sverige för att få tillgång till en kostnadsfri och bra cancervård… Jag hade bara glömt att ta med hur trångsynt vården är i Sverige i mina beräkningar… Nu står jag alltså i valet och kvalet att åka tillbaka dit istället för att få specialistvård med thc… Antar att det blir något så trivialt som ekonomin som kommer att få avgöra åt mig i slutändan. Men lätt att jag skulle vilja vara med i en studie som kanske kan få upp fler forskares/läkares ögon för en helt otrolig medicin!!

 

Efter att Kevin och hans kompis hällt ut och lekt med färg i kompisens källare och han fick veta att han levde när pappan i familjen kom på dom så har han inte vågat vara med Ola. Han är livrädd för pappan… Så just nu märker man mycket av att Kevin är på jakt efter en ny bästa vän. Tyvärr så är åldrarna på barnen just här ute i vår kurva lite fel och han verkar ha svårt för att hitta någon som kan fylla tomrummet efter Ola. Känns i hjärtat att se honom när han så tappert försöker att passa in i olika roller som inte riktigt är han. Blir dessutom helt klart en del onödigt tjafs och gnäll när han ser sin chans till lek när storasyster hittar på något med ”sin” kompis och han inte får vara med tjejerna i deras kelar… Lite svårt när man bor så här avsides och det inte finns så många barn att tillgå. Bil hade underlättat när man bor så här..! Det har jag ju kunnat konstatera mer än en gång under den ganska så korta tid som vi bott här. 

Midsommar idag. Riktigt bra dag måste jag väl ändå säga. Alla fragglar har hållit sams (mas o menos), trots dåligt väder så hade vi en mysig dag inne. Kan verkligen inte klaga! 

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress