22 oktober 2017

Nominera mig

Tävling

 

Så var jag där igen. En tävling. Och jag vill vinna! Jag vill så fruktansvärt gärna vinna! Livet just nu är mest ett elände och skit. Det har nog inte undgått någon att jag känner så… Detta året har varit fyllt av cancerbehandlingar, jobbiga motgångar, att få lämna hem och vänner för att bo på ett högsäkerhetsboende... Känns ibland som att skiten aldrig riktigt tar slut. Det har helt klart varit mycket men jag gör så gott jag kan med att trots allt ändå försöka vara positivt inställd till livet och framtiden. Att blogga är mitt lufthål. Det stället där jag kan vräka ur mig och spy upp min galla, det ställe där jag kan skryta om mina fragglar och bara rent i största allmänhet få ur mig det som behöver ut. Många är ni faktiskt som kommer med uppmuntrande ord och gillar mina inlägg. Det är jag så otroligt tacksam för. Det är vissa dagar vad som ger mig den där extra energin jag behöver för att fortsätta, både med bloggen och med livet… Nu vill jag be er om något. Något som skulle betyda så otroligt mycket för mig..!!

Just nu finns det en tävling (igen haha) på den bloggportal som jag använder. En tävling med vinnare i olika kategorier på sina bloggar Och jag vill bli en av dessa vinnare. Så snälla hjälp mig genom att nominera mig och min blogg och sprid lite positiv energi i mitt lilla liv. Detta är ingen tävling med höga vinstsummor utan det är äran man vinner och jag vill så gärna vinna den. Det skulle betyda så otroligt mycket för mig så snälla klicka på länken nedanför och leta upp raden där det står familjebloggare och skriv lindamedfamilj.com och skicka iväg. 

https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLScApMXUa0SyTd0CWoKSQONXWo9CE8f2YT5Kkgc9RWfx8YEyuQ/viewform

 

Eftersom jag har lite sjuklingar här hemma just nu så kom årets influensa på tal. Enligt personalen skulle den tydligen vara riktigt överjävlig. Bara inte Maxen får den för då blir han inlagd tänker jag. Jag hann inte mer än tänka tanken innan nästa slog mig. Om han blir inlagd så blir ju jag det också och vem tar då de andra fragglarna?

Sånt är krångligt nog i vanliga fall men nu när vi är här… Vem? Hur? Var? Eftersom ingen får veta vart detta boendet ligger så är det ju uteslutet att ta hit någon barnvakt. Ta upp det på nästa socmöte fick jag till svar när jag ställde frågan högt. Sagt och gjort, idag på vårt veckomöte så frågade jag. Fast nu hade jag även en annan fundering. Eftersom det inte längre är någon veckorsplanering (som om det någonsin var det från deras sida grrr) utan som minst månadersplanering så måste jag tänka om lite. Jag måste ju ligga på mer om vårdkontakter och inte bara de mest akuta för Maxens del utan även mina egna. För min del så är det operation som hägrar och jag frågade då soc under mötet om vem som skulle ta hand om fragglarna när jag ska opereras. Soc lät väldigt förvånad och även lite frågande över min fråga. Men jag fick till svar att det skulle väl (?!) personalen på säkerhetsboendet göra. Fast hennes svar var ju inte förankrat hos personalen... Trött på allt detta nu. Vill hem till oss. Hem till vårt eget. Hem till vänner, grannar och familj. Men istället sitter vi här. För vår säkerhet. Så är vi totalt avskilda från allt och alla. Men samtidigt som det är för vår trygghet så lämnar det oss också helt oskyddade på andra sätt. Som i detta nu. Vem passar fragglarna när jag blir borta på sjukhus? Vem passar fragglarna när jag måste operera bort mitt bröst? Men man kanske kan åka hem samma dag? Eller jag kanske kan..? Jag är ju inte känd för att ligga kvar på sjukhusen efter ingrepp direkt. Så kanske om jag bara är där under själva operationen? Om jag åker hem så fort jag vaknat? Då kan det ju funka kanske…

 

 
Ibland önskar jag verkligen att livet vore annorlunda... Alternativt att det inte hade varit så annorlunda från första början...
 
 

Jag har svårt att förlika mig med den kommande operationen. Kallar det gärna för ”operationen” hellre än att nämna det vid vad det är. Vill inte ens tänka på det. Vill inte ta bort mitt bröst. Vill inte ha ett bröst. Vill inte bära med mig mer ärr än vad denna jävla cancerresan redan har gett mig. Säkerligen så kommer jag i framtiden tycka att det var väl kanske inte hela världen. Att det inte var så farligt eller så jobbigt som jag känner just nu. Då… Någon gång i framtiden när jag vant mig och förlikat mig vid att möta synen av ett ärr istället för att se ett bröst. Men jag är inte där ännu och just nu är det förbannat jobbigt. Så jag fortsätter nog att kalla det för ”operationen” ett tag till. Vill fan inte behöva vänja mig!!

 

 
Fast så känns det väl kanske inte alls just nu faktiskt....

 

I samarbete med 24.se 

 

 

Nu vankas halloween och vi vet väl inte riktigt hur den kommer att bli eller hur vi ska fira den ännu. Men vi tar alla tillfällen till att pyssla, skratta, njuta av hösten (om det nu ens är möjligt brrrr… jag är verkligen ingen höst och vintermänniska!) och bara ta alla chanser till kvalitetstid tillsammans så nu var det dags att pyssla ihop våra pumpor. Didja är väl kanske inte lika imponerad av vårt koncept utan tycker att de färdiga i affären är mycket finare. Och visst är de fina men på så här vis blir det ju faktiskt mycket roligare.

Sagt och gjort.. Så då var det bara att plocka fram det vi behövde. Ballonger, snöre, trälim, en skål med vatten, tidningspapper (men vi ska testa och se om det kan funka med torky i brist på tidningspapper här hemma) och en sax. Att bara blåsa upp ballongen men inte knyta den är inte det lättaste och det vart några som smet för oss. Man måste vänta med knytandet tills efter man virat runt snöret och sedan blåst i ytterligare lite luft så man får de där linjerna som pumpor ofta har.

 

 
Tur en har fragglar med starka lungor när man inte själv orkar blåsa upp ballong efter ballong
 
 

 

Efter att man fått formen som man vill så är det bara att börja täcka sin ballongpumpa i lager på lager med tidningspappret (som vi inget har utan vi kör med torky hahaha) doppat i trälim blandat med lite vatten.Sist så ska stjälken dit eller pinnen eller vad det nu heter.

Sen ska skiten torka till hela familjens frustration. Ingen i denna familjen är direkt bra på att vänta och det där med tålamod är något ingen utav oss besitter. Men vi har inte mycket att välja på utan får snällt vänta tills de går är torra nog att gå och måla på.

 

 

 

Satt igår och kikade runt och letade efter lite sådär nästan sista minuten grejer till halloween. Många sidor hade mest en text där det stod slutsålt över i stort sett alla produkter så jag vart lite lycklig när jag gick in på 24.se och hittade allt vi behövde. Det blev självklart som det brukar bli… Jag skulle bara ha några saker men efter att ha tittat runt så vart det en hel del inköpt hahaha Precis som vanligt när det gäller mig med andra ord. Det blev linser som tjejerna har tjatat om att få, självklart fyllde jag även på med extra blod och lite latex. Kevin ville också ha linser men jag tvivlar på att han klarar av att ha dom. Men med tanke på priserna hos 24.se så är det så pass billigt att det gjorde ju knappast något att köpa ett sett extra. Sååå Kevin fick sig ett par linser han med, sen får vi väl se om han vågar använda dom. Vilka kostymer det blir har jag dock lovat fragglarna att hålla tyst om tills den stora kvällen är inne. Riktigt nöjda vart vi i alla fall. Sen vart jag lite lättad när jag insåg att jag faktiskt kunde handla från sida. Det ärr ju liksom ingen självklarhet när man lever som vi gör just nu tyvärr. Men som sagt så gick beställningen hur smidig som helst. Jag älskar att shoppa och ännu mer när det dessutom går enkelt och smidigt! Fördelen med att ha olika samarbeten med olika företag är inte bara för min del utan att du också får en del av fördelarna… Så ska du ha linser inför Halloween så kan jag ju tipsa om 24.se och samtidigt erbjuda en rabattkod på 20%. Uppge bara linser-20 i kassans presentkortsrad så är rabatten din.