Jag bara måste få slå ett slag för världens bästa förening. En helt ideell förening som drivs av eldsjälar. Eldsjälar som finns dag och natt varje dag på året för sina medlemmar. Som kämpar för sina medlemmar och deras barn som om det vore deras egna. Kämpar som om det vore deras liv. Som skrattar med sina medlemmar. Som gråter, skäller och alltid finns där. Som ringer bara för att höra hur man mår. Som är vakna halva natten sittandes i telefon för att trösta, peppa eller bara prata en igenom en jobbig stund. Som alltid har jour. Som aldrig tar ledigt trots att de verkligen skulle behöva det.

En förening som inte borde behöva finnas… men tyvärr är så otroligt behövd!

Pappavarför

En förening med människor som slåss för barnen. Som kämpar sida vid sida med föräldrar som ensamma kämpar mot socialförvaltningar, som utsätts för umgängessabotage, som utsätts för myndigheternas maktmissbruk och skeva föräldrar. De står helt oberoende och alltid på barnens sida! De är grymma! De gör detta helt utan egen vinning. De gör detta vid sidan av sina egna arbeten och liv. De bjuder in, de bjuder hem, de gör ett helt otroligt jävla arbete!!   

Jag önskar att de inte behövdes. Jag önskar att inga barn någonsin behandlades som slagträ åt skeva föräldrar som inte har annat intresse i sina barn än för att komma åt den andre föräldern. Jag önskar att socialförvaltningar inte hade sett barn som en ekonomisk handelsvara. Jag önskar att de inte hade behövts någon jourtelefon. Jag önskar att… ja, jag önskar en hel jävla massa saker. Som att LVU skulle vara det absolut sista alternativet som myndigheterna använde sig utav. Önskar att de hade kunnat följa lagen och istället börja med alla andra fina små insatser som de ska göra men som mer eller mindre mest bara existerar på pappret och näst intill aldrig blir verklighet.

Jag önskar att det inte hade behövts en förening som pappavarför, men 8512 st medlemmar säger mig att de verkligen behövs.

Jag vet att jag har behövt dom. Behöver dom fortfarande. Går inte en dag just nu utan att jag pratar med dom. Ofta dessutom flera gånger om dagen. Vet inte vad jag hade gjort utan dom! De har gjort så otroligt mycket för mig! Ändå vet jag att det är en piss i Mississippi mot vad de gjort och gör för andra som behöver ännu mer än mig. Bara alla telefonsamtal och det engagemang som jag fått därifrån stärker och har räddat förståndet på mig mer än en gång.

De ringer socialförvaltningar, de är med på möten, de förmedlar advokatkontakter, de medlar, de står som en skyddsmur runt de barn som behöver dom. De är hjältar! De är helt jävla fucking otroliga! Inte nog med allt de gör, de betalar dessutom hur mycket som helst ur sin egen ficka då föreningens medlemsavgifter inte räcker till. Alla dagar i veckan under resten av mitt liv kommer jag att vara dom tacksamma! Tacksam för att föreningen som inte borde behövas ändå finns. Tacksam för att det finns människor som är villiga att offra sin tid, sin sinnesro, sina pengar och sin kunskap för andra och deras barn!

Men deras pengar räcker inte ens till en bråkdel av vad de skulle behöva göra. Så många gånger har jag sett när folk frågat på deras fb-sida om vart pengarna går. Jag kan ju bara berätta om den kostnaden som jag och fragglarna har utgjort. När vi stod på gatan och inte kunde gå hem. När vi skickades kors och tvärs mellan socialkontor och socialjourer. När fragglarna var så slutkörda (jag också för den delen) att de inte orkade fortsätta. Orkade inte släpa sina väskor fram och tillbaka i jakt på att få sätta sig ner en stund. Då klev pappavarför in. De tog in oss i sitt hem. In i sitt privatliv. De ordnade med ett hotell så att vi skulle vara trygga och säkra. De betalade för allt. De frågade hur fragglarna mådde. De frågade vad fragglarna gjorde. De brydde sig. Jag kommer alltid stå i tacksamhetsskuld!

Pappavarför

En förening som inte borde behövas men som är så inåtahelvete välbehövd i kampen mot socialtjänst och skeva föräldrar och annat patrask som skadar barnen!

 

Jag var betalande stödmedlem långt innan jag behövde dom, flera år faktiskt. Trodde faktiskt aldrig att jag skulle behöva dom. Men kände så starkt att de behövdes. Kände hur jag hade önskat att de hade funnits när jag hade behövt dom. Så för någon annans skull, för någon annans barn ville jag ändå stötta. Nu kom det att bli så illa att jag faktiskt behövde dom själv. Och jag är så sjukt tacksam över att de finns! Jag trodde bara en förälder kunde kämpa så! Men de är alla som en lejonmamma som slåss för sitt barn! De går likt en förälder genom eld och vatten för barnen. De räddar föräldrar som hade gått under utan dom.

 

 
För alla gånger som moder justitia måste gråta blod finns de där för att rädda barnen som alltid tycks komma i kläm

 

För att hjälpa pappavarför att hjälpa andra så kan man antingen gå in på deras hemsida pappavarfor.se och donera via deras donationsknapp eller så kan man swisha valfritt belopp till nummer 123 290 95 21. Detta är en förening som är värda alla pengar i världen och där vart enda öre går direkt tillbaka till de medlemmar som desperat behöver deras hjälp.

Vem vet... Kanske är det du eller någon av dina kära som utan förvarning är i behov nästa gång... Ett litet bidrag, hur litet det än må vara gör stor skillnad om vi är tillräckligt många!

 

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress