Fortfarande så är det där med relationer och människor något som upptar mycket tankar och funderingar. Svårt. Farligt. Ångestfyllt. Litar inte på någon. Det är jävligt jobbigt att aldrig lita på någon. Men jag kan inte. Kan för mitt liv inte förstå vad människor vill. Vad de är ute efter. Vad min funktion i deras liv är. När risken finns att någon kommer nära så stöter jag oftast bort dom innan de får en chans att göra skada. Men så ibland så finns det vissa människor som är svåra att stöta bort. Vissa som trots allt dröjer sig kvar. Förstår inte varför. Förstår inte människor.

 

 

Annars är det som alltid aldrig en lugn stund. Sjukdomarna avlöser varandra nu när höst och kyla är ett faktum och vi är stammisar på både vårdcentral, akuten och apoteket. Sedan var ju universum eller karma eller vem fan det nu var tvungen att göra det lite mer spännande så jag fick en fästing som visade sig bära på TBE… Ja men varför inte liksom..? Det är ju en sjukdom jag inte lyckats dra på mig innan. Själv trodde jag väl mest bara att det var en jävlig förkylning men när jag inte kunde stå på benen längre och samtidigt såg hur illa det såg ut där fästingen suttit så var det bara att pallra sig iväg till läkaren. Önskar att jag kunde få vara frisk någon jävla gång! Så tröttsamt att alltid vara sjuk och orkeslös.

 

 
 

Att vara sjuk som fan gör att dagar som dessa med lek och busland eller en "snabbis" in på Gekås riktigt jobbiga. Finns ingen energi alls och jag måste hela tiden tvinga mig själv att orka.

 

 
 
1 meter långt kvitto senare och mycket fattigare så var det bara att tacka för att det fanns en stor bil som stod redo för hemleverans av alla 5 av de största Gekås-påsarna 😂
 
 
 

Ett annat ställe som det verkar bli dags att skaffa klippkort på är väl hos assistanskåren… Det har varit mycket det sista. Är det inte den ena bilen och dåliga däck så är det den andra bilen med lika dåliga däck… Eller nja, efter fredagens krasch så är väl inte dåliga däck de värsta på stackars AJ… Men 2 bärgningar under samma kväll..? Aja, vi överlevde det också. Fragglarna gillade att åka på flaket, själv var jag väl mindre road. Under kvällens andra åktur på bärgarflaket var jag så trött att jag knappt märkte det och jag och fragglarna sov gott medans däck killen fixade allt och jag vaknade inte förrän vi nästan var framme och det var morgon. Vilken resa! Vilken jävla smäll. Den kommer att finnas kvar länge i minnet, fy fan! Så man kan ju lugnt säga att förra helgen inte alls blev som planerat. Totalt kaos och katastrof på många sätt. Men helt ok ändå. Så pass ok att den får mig att le trots allt.    

 

 
Roligare sätt att spendera sin fredagskväll kan jag ju tänka mig...

 

Bostadsletandet fortsätter lika frenetiskt som innan. Det bara måste släppa någonstans snart. Ju kallare det blir desto mer längtar jag tillbaka till sol och värme. Kanske ännu mer nu när vi alla dessutom är sjuka. Jävla skitväder! Har några visningar inbokade och tänkte att jag skulle försöka boka in ännu fler under samma helg. Måste ju hitta hem. Måste ragga fraggelvakter också… Och hundvakt… Så snart dags att ringa runt och fråga vem som skulle kunna tänka sig att låna vilken fraggel helgen vecka 42…  

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress