Jag orkar inte gå igenom allt som varit den senaste tiden. Det är som alltid för mycket. Det händer alltid för mycket i mitt liv. Varför? Frågan ekar ofta i mitt huvud. Jag vet inte. Vet inte hur jag ska kunna stoppa det heller. För så länge vi inte har någon fast grund att stå och växa på så funkar ingenting. Men vi lyckas ju inte hitta oss någon fast grund. Vi har inte haft det sen branden. Om ens då. Men då gick hela vår tillvaro upp i rök och vi lyckades aldrig hitta hem igen. Men som sagt så orkar jag inte skriva ner allt som har hänt. Tror jag går under om jag försöker. Så mycket måste tigas ihjäl och bara glömmas bort. Den röda tråden som mina fragglar utgör är det enda som varit konstant och som har hållit mig vid liv. Att snosa Maxen i nacken när han sover håller mina nattliga monster borta. Att höra dom leka och skratta får mig att gå en dag till.

 

 
Som den opedagogiska trötta mamman jag är så skänkte jag mer än en tacksam tanke till tui för deras skärmar när de inget wifi har 🤣
 

Vi som aldrig skulle återvända till Sverige... Ja, man ska väl aldrig säga aldrig antar jag...

  

 
Only on Canaria... 🤣
 
 

Det som har varit och hänt har lämnat mig så trasig. Vet inte hur jag någonsin ska bli hel igen. Hänt saker jag inte ens klarar av att tänka på, än mindre prata om. En sjukhusvistelse jag önskar att jag hade sluppit. Minnen så vidriga att jag gör vad jag kan för att bara stoppa huvudet i sanden och ignorera dom. Måste begrava dom långt och djupt inuti. Sen att leva hela denna tiden utan min vackra fraggel är en plåga som inte går att beskriva. Mitt leende kan aldrig vara annat än tillgjort så länge hon fattas mig. Så jag är riktigt trasig. Trasig och trött. Trasig, trött och jävligt ensam.

 

 
Ibland finns inga ord 😶

 

Men en bra början blir att krama på min fraggel ikväll. Min fina kommer hem! Hennes LVU är borta! Hon är min! Bara min! Förstår inte riktigt hur detta gick till men vem fan är jag att skåda given häst i mun..? Har ju mina farhågor men jag hoppas så innerligt att jag har fel.

 

💖💖💖💖💖💖💖💖💖💖💖💖💖💖💖💖💖💖💖

 

Att hon är hemma och bara min går inte att beskriva. Det är en känsla så enorm och stor att den gör mig helt mållös. Som jag saknat henne! Så ont varje andetag gjort under denna tiden. Det är helt klart värt att stanna här om jag fick hem henne! Vad som helst och allt är värt att göra för att ha dom hos mig! Där skiljer jag mig från många.. Jag säger inte bara, jag gör verkligen vad som helst och allt. Oavsett om det så är på bekostnad av mig själv eller någon annan. Finns inget mer värt än mina fragglar... Men det komplicerar en hel del. Att stanna kvar... Förstår inte hur det ska vara möjligt. En liten stund fick dom mig att tro på deras löften om guld och gröna skogar. Men ah, det verkar vara mest bullshit som vanligt. Att dom släppte henne är för mig fortfarande helt ofattbart och jag känner mig vimmelkantig av lycka. Men jag har svårt att förstå hur fan dom tänker nu. Känner mig trängd. Inmålad i ett hörn jag inte kan ta mig ur. Hur hamnade jag här?

 

 
Få se hur många minuter inlägget hinner ligga uppe innan hon ringer och klagar på mig och valet av foto 🙈🤣 Detta är med andra ord ett icke-godkänt foto... Taget under en av alla våra smygträffar under hennes LVU. 
 
 
Nu när det är över så kan jag väl erkänna att det varit mer än bara några få korta smygträffar... 

 

 

Just idag så letar vi bostad. Måste ha tak över huvudet innan jag börjar beta av alla måsten och krav och svikna löften. Det är rätt illa när det är så illa att man är nere på de mest basala behoven. Typ första stegen på Maslows trappa... Ajajaj

Aja, men så är det i alla fall. Nu ska jag komma på vart vi vill bo. Trodde att vi visste det men när jag fick frågan så var jag stum. Vi hade ju valt bort Sverige. Har inte ens funderat i dom banorna så det är lite av en omställning. Vi hade ju avslutat allt här... Bara en fraggel som återstod. Men vart vill vi bo? Jag vet inte. En del av mig bryr mig inte. Geografin känns mindre viktigt. Närhet till ett större sjukhus känns mer viktigt. Och bra förbindelser... Hade varit trevligt att känna någon i stan men det är väl inget direkt nödvändigt antar jag. Men nope, jag har väl inga större krav eller önskemål. Innan så har jag väl ändå haft ett hum om vart jag skulle vilja bo om man fick önska fritt. Men nu, idag,- så nope. Finns inte utrymme i mitt huvud att tänka så långt typ... Svårt att göra någonting när man är så trasig att man inte funkar. När man inte ens är kapabel att ta emot de händer som faktiskt sträcks ut av några få varma själar... Tack snälla och förlåt men jag är inte riktigt förmögen att svara just nu. Min röst bär inte. Finns inte utrymme eller ork till annat än att bara fortsätta ta oss genom dagen.

 

 
Men vi är trötta på att aldrig hitta hem. Behöver någonstans att stanna kvar.

 

Orkar inte tänka på saker som paragrafer eller vistelsebegrepp. Skulle behöva nya hörlurar som gick att höja högre för att döva mina tankar. Skulle behöva någonstans att stanna kvar.

Anonym

Ring mig syster. Behöver höra att ni är ok eller inte.. Stora kramar eva

Svar: Är inte riktigt ok faktiskt älskade syster
Linda

Margot Loberg

Men..... menar du att de utpressar dej,......." stanna i Sverige så får du behålla din dotter......" i så fall är det ju inte klokt ! Heter Margot, hittade din blogg o började läsa och förfasar mej över hur myndigheter o svensk byråkrati fullständigt manglar sönder människor - familjer - med sitt översitteri.
Undra på att du är fullkomligt slutkörd !
Kan tyvärr inte göra nåt för att hjälpa, bor på Gran Canaria o har svårt att tänka mej flytta tebaka te Sverige som ju har spårat ur helt o hållet.
Hoppas det ordnar sej för dej och att du trots elaka hot kan återvända hit med HELA din familj !
Kram !

Svar: Ja hur myndigheterna beter sig idag är så man blir mörkrädd. Tyvärr är vår lilla familj långt ifrån den enda som krisar pga myndigheters övertramp och barnfamiljsmisshandel. Hoppas att du har det bra hemma på ön 😍 hoppas på att återvända med alla fragglar så snart det funkar 😘

Tack för din omtanke
kram
Linda

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress