Förtvivlan hos fragglarna bara växer för varje dag de går utan sin Joppe. Max är tröstlös när han sitter vid dörren och sörjer för att han inte får gå och hämta Joppe som han om och om ber om. Mitt hjärta blöder för honom. För dom alla, både fragglar och för Joppe. För jag bara antar att T inte direkt betalar för ett hunddagis helt plötsligt utan stackars Joppe är utlämnad åt sitt öde de timmar som T jobbar. Vilket är minimum 8 timmar plus restid plus ev. övertid… Hur fan kan man låta hunden vara ensam så många timmar övergår mitt förstånd. Jag vet att han ett tag hade en kille som skulle gå ut med honom på dagarna men jag vet också att det inte sköttes och att stackars Joppe pissade ner sig inne… Djurplågeri!!! Och jag kan ingenting göra… Inget annat än att vänta på att kronofogden ska få en adress där de kan åka och hämta honom. Till dess får han lida… Det vrider sig i magen när jag tänker på de ev. olika personer som han kan tänkas ha lämnat hunden till om det nu inte så är att han fortsatt med att plåga hunden genom att ha honom ensam hemma från tidig morgon till sen kväll. Det är så att man mår illa! Plåga djur och barn… De mest oskyldiga och utsatta vi har…

 

 

 

Får kommentarer då och då om att T hävdar att hunden är hans... Nu börjar kommentarerna bli såpass många att det börjar reta mig. Hunden tillhör mig rent juridiskt men är i praktiken fragglarnas hund. Han införskaffades till Maxen för att vara specifik men JAG ÄGER HUNDEN!!! 

 

Helt ärligt så pallar jag helt enkelt bara inte ibland. Idag har varit en sån dag då allt bara rasar. Men för att få behålla mitt förstånd (det lilla jag har haha) så bara vägrade jag att ta in all skit för en stund och gick ut och njöt av mina två yngsta killar i familjen idag. Maxen och Joppe. Svårt att sära på dessa två. De är som ler och långhalm. De delar allt, bråkar, leker och busar. De är så otroligt söta med varandra! 
 
 
Denne pojks lycka när han faktiskt får gå ut och hålla i kopplet är helt otrolig
 
 
Denna tyckte pojkarna att de skulle ha med sig hem och de gjorde en del tappra försök med att lyckas
 
 
Dock fick de ge upp till slut och istället åt de lite gräs.. Ja båda två tills jag hann fram för att informera både pojk och hund om att vi hade mycket bättre saker att tugga på hemma om de kunde vara så vänliga att inte äta upp kossornas kommande bete...
 
 
När det sedan var dags för "badet" så skulle de självklart i båda två i den lille plastisen... Även om de faktiskt såg ut att fundera på om och hur det skulle vara möjligt haha
 
 

Har nu konstaterat att Joppe inte kommer att få följa med på mina powerwalks! Det funkar inte! Han är för seg och dessutom en hanhund som börjar bli könsmogen och ska stanna vid precis varje liten grästuva. Så det får bli fler promenader helt enkelt för min del, så jag får mina powerwalks och Joppe får sina segrundor…

 

 
Jäkla hund till att sabba mina tider hela tiden..
 

Kevin har lekt med grannbarnen större delen av dagen och hör och häpna.. Det har gått bra och inga incidenter! Han har dessutom varit ute i skogen, även om han höll sig vid skogsbrynet så är det ju en början. Stolt som en liten tupp var han när han plockade fram det sista av sitt pyssel som han gjort i skolan. Det är verkligen stor skillnad på hans känslor inför skolan här hemma jämfört med hur han kände inför skolan på Gran Canaria. Jag har ju självklart frågat honom om vad som är bättre och sämre. Det bästa var att här fick man leka och inte bara läsa, skriva och räkna som på Canaria. Försökte förklara för honom att så kommer det att bli här också allt eftersom han blir äldre och flyttas upp i årskurserna. Han verkade dock inte helt övertygad och tyckte på att det skulle nog hans fröknar inte alls gilla för de var ju dom som ordnat med allt pyssel och alla lekar…

 

 
Stolt som en tupp kallade jag Kevin tidigare när jag pratade i telefon men då protesterade han kraftigt och påpekade att han minsann var en kyckling!!
 

Maxen hoppade över påskmiddagen med familjen och hade beställt pastaskruvar som han sedan åt sittandes på soffkanten medan han var fullt inne i youtube. Skit samma! Jag är bara glad att han äter nu när han har blivit sjuk! Att han är sjuk är vårt enda mörka moln än så länge denna påsken (men visst, den är ju inte över än så än så länge är det väl för tidigt för att ropa hej). Känns olustigt som fan att vara av med alla sjukvårdsgrejer och hjälpmedel när han är dålig. Efter att vi vart bedragna och bestulna på allt så har vi ju inga såna saker kvar.. Så en pox införskaffades snabbt vilket sved ordentligt i plånboken men men.. vissa saker bara måste vi ha nu när vi är hemma i kalla Sverige igen! Så med åtminstone en ny pox nära till hands så känns livet lite tryggare när pojken är så tungandad och har indragningar vid varje andetag.

 
Bästa stället enligt Maxen
 

Efter helgerna så är det dags att beställa hem ny syrgas så har vi det hemma igen när det kniper nästa gång. Jobbigt att känna sig så här utlämnad. Det har jag inte gjort sedan Maxen var riktigt liten och innan vi fick hem en massa olika hjälpmedel.

Men för nu så mår Maxen ganska bra ändå och hans allmäntillstånd är inte så att jag är allt för orolig även om han kommer att få sova nära så jag har koll på honom. Detta är något som vi slapp så fullständigt på Canaria, till den milda grad att vi kunde släppa det i stort sett helt och bara slappna av. Men nu var han ute igår en stund med mig och Joppe vilket innebär att han idag är dunderförkyld och är andningspåverkad. Hoppas på att han mår bättre imorgon!

Måste ändå tilläggas... Fan va det är underbart med lugna och sköna dagar som denna! Nöjda, glada och lekande barn, god mat och trevligt sällskap! :)